Svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige

Välkommen till en diskussion om svenskans framtid inom den högre utbildningen!

KTH:s språkkommitté och den ideella organisationen Språkförsvaret bjuder in till ett seminarium med titeln Svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige den 19 mars 2025 kl 18:00-19:30 med efterföljande mingel i sal D3 (Lindstedtsvägen 5) på KTH. (länk till kalenderhändelse)

Seminariet är kostnadsfritt, men eftersom antalet platser är begränsat behöver den som intresserad göra en anmälan (namn och e-post) till sprakforsvaret@yahoo.se senast två veckor före seminariet5 mars.

Vid seminariet, som hålls på svenska, kommer följande personer att tala och medverka i en paneldebatt:

* Olle Bälter, KTH
* Viggo Kann, KTH:s språkkommitté
* Magnus Henrekson, Institutet för näringslivsforskning
* Catrin Lundström, Linköpings universitet
* John Airey, Stockholms universitet
* Lena Lind Palicki, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen
* Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret
* Björn Olofsson, Sveriges facköversättare och auktoriserade tolkar
Moderator är Olle Josephson, f.d. chef för Språkrådet.

Seminariet kommer att spelas in för den som inte kan delta.

Bakgrund På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Exempel är Eva Forslunds och Magnus Henreksons debattartikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023, Catrin Lundströms debattartikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin” i Aftonbladet den 2/8 2023, Ola Håkanssons och Peter Svenssons debattbok ”På engelska förstår jag ungefär” samt den forskningsstudie av Olle Bälter, Viggo Kann, Chantal Mutimukwe och Hans Malmström från 2023 som visade att svenska studenter presterar signifikant sämre om de undervisas på engelska än på svenska.

En liknande diskussion förs även i andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet antog ett uttalande i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser. Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat att blockera fler masterprogram på enbart engelska. Norge ställer språkkrav på utländska forskare. De närbesläktade germanska språken är mest utsatta för engelskans expansion och inflytande. Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen.